tryckår: 2009
förbli´
äv. åld.
förbli´vaförbli´va
verb förblev förblivit, pres. förblir äv. åld. förbliver
för·bliv·it●fortsätta att befinna sig
på viss plats
NollJFRcohyponymbli 2
han förblev i exil resten av livet○ofta äv.fortsätta att vara
på visst sätt
allt förblev vid det gamlade förblev vännerlönen förblev densamma○spec. i ett uttryck med extra eftertryckstatsministern underströk att Sverige är och förblir alliansfrittförbli ngn/ngt/ADJ, förbli ngnstanssedan 1547Subst.:förblivande

