publicerad: 2021  
muttra muttrade muttrat
verb
mutt`ra
tala lågt och otydligt och vanligen ryckigt; ofta som tecken på dåligt humör
någon muttrar (om någon/något/sats)
någon muttrar (om någon)
någon muttrar (om något)
någon muttrar (om sats)
någon muttrar (något/sats)
någon muttrar (något)
någon muttrar (sats)
han demonstrerade olustkänslor genom att hosta och muttra; hon muttrade över de höga skatterna
belagt sedan 1737; ljud­härmande
muttramuttrande, 2mutter