SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
förgä´ves adverb för·gäv·esutan fram­gång eller resultat NollJFRcohyponymfruktlöscohyponymfåfäng 2 han ödslade sina krafter förgävesalla upplivnings­försök var förgävesde försökte ringa till henne, men förgävessedan 1504brev från biskop Mattias i Strängnäs m.fl. till rikets råd om underhandling med Danmark (Styffe)fornsv. forgivins, forgäffues; av lågty. vorgeves ’till skänks; utan nytta’, till vorgeven ’ge bort’