publicerad: 2021  
nödvändighet nöd­vändigheten nöd­vändigheter
nöd|­vänd·ig·het·en
substantiv
nö`dvändighet
● det att något är nödvändigt
SYN. 2måste
naturnödvändighet
(med) nödvändighet
nödvändigheten (av något/att+verb/sats)
nödvändigheten (av något)
nödvändigheten (av sats)
nödvändigheten (av att+verb)
nödvändigheten (att+verb/sats)
nödvändigheten (sats)
nödvändigheten (att+verb)
en absolut nöd­vändighet; en tvingande nöd­vändighet; en så stor satsning blir med nöd­vändighet oerhört dyr
göra en dygd av nöd­vändigheten se dygd
belagt sedan 1656