publicerad: 2021  
odjur odjuret, plural odjur, bestämd plural odjuren
o|­djur·et
substantiv
o`djur
● stor och skrämmande varelse ibland om rov­djur eller dylikt, ibland om fantasi­foster
JFR monster, vidunder
storsjöodjur
ett hemskt odjur
○ äv. illa­sinnad, ondske­full person
de nazistiska odjuren; hennes man var ett odjur som miss­handlade henne och barnen
○ äv. om stor och bullrande maskin eller dylikt
pansar­vagnar, dessa monstruösa odjur av stål
○ äv. smeksamt om barn
han blev tvungen att läsa en godnatt­saga för det lilla odjuret
belagt sedan ca 1520 (Peder Månssons Skrifter på svenska); fornsvenska odiur; bildn. till o- och djur
Skönheten och odjuret. Svensk titel på en tecknad amerikansk film (1991), efter en gammal folk­saga; ut­trycket an­vänds sedan ofta om två arga konkurrenter, t.ex. in­om sporten, var­av den ena upp­fattas (el. lanseras) som sympatisk och den andra som mindre sympatisk