SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
försam´la verb ~de ~t för·saml·arvanligen perf. part. bringa samman större grupp människor, ofta för ngn gemensam aktivitet sociol.utstr.JFRcohyponymsamla han församlade dem alla i vardags­rummetstats­rådet ut­talade sig för den församlade pressenförsamla ngra (ngnstans)sedan 1488Stockholms Stads Jordebok 1420–1474fornsv. forsambla Subst.:vbid1-163828församlande