publicerad: 2021  
potatis potatisen potatisar
potat·is·en
substantiv
[-a´t-] el. [-a`t-]
● ofta koll. ett viktigt, stärkelserikt födo­ämne i form av en rund, under­jordisk knöl hos en odlad växt anv. av både människor och djur och vid brännvins- och stärkelse­tillverkning m.m.
potatisgratäng; potatismos; potatissallad; potatisskalare; delikatesspotatis; fabrikspotatis; mandelpotatis; matpotatis; sättpotatis
ett kilo potatis; färsk potatis; fast eller mjölig potatis; kokt potatis; stekt potatis; plocka potatis; ta upp potatis; skala potatis; sill och potatis; bakad potatis med skagen­röra
○ äv. om växten
odla potatis; sätta potatis
en het potatis en fråga som kan vålla stridfamilje­politiken såg ut att bli en het potatis in­för det stundande valet
ha satt sin sista potatis vara ute­sluten från vidare del­tagandei visst samman­hang, vanligen på grund av olämpligt upp­trädande eller dylikt: efter alla skandaler hade han satt sin sista potatis som styrelse­ledamot
belagt sedan 1725; av engelska potatoes, plur., 'potatisar'; av spa. patata 'potatis'; av haitiskt urspr.; jfr ur­sprung till batat