SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
förvitt´ra verb ~de ~t för·vittr·arlångsamt falla sönder genom in­verkan av luft, vatten, temperatur­växlingar etc.; särsk. om berg­art geol.de förvittrade slotts­murarnakalk­stenen förvittrar snabbare än ur­bergetförvittrasedan 1745till 1vittra Subst.:vbid1-166045förvittrande, förvittring