SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
förvräng´a verb förvrängde förvrängt, pres. förvränger för·vräng·eråter­ge (ngt) så att formen blir felaktig komm.JFRcohyponymförryckacohyponymsnedvrida hennes förvrängda bild i skratt­spegelnkyrk­klockornas klang förvrängdesibl. av­siktligtförvränga röstenofta bildligtav­siktligt åter­ge (ngt) så att inne­börden blir felaktig förvränga skriftens ordhan förvrängde berättelsen till o­igenkännlighetförvränga ngt/SATSsedan 1640till vränga Subst.:vbid1-166069förvrängande, förvrängning