tryckår: 2009
förvär´va
verb ~de ~t
för·värv·ar●bli ägare till
ngt, t.ex. genom köp; med avs. särsk. på ägodelar men äv. abstraktare
ekon.relig.kommunen fick erbjudande om att förvärva byggnadenförvärva kunskaper○äv. med avs. på ngt som inte är önskvärtförvärva fiender○äv. i mots. till ngt medföttvanligen perf. part.
gradvis lära in
medfödda och förvärvade behovförvärva ngn/ngtsurt förvärvadesesur 1
sedan 1405öppet brev utfärdat av riddaren Jakob Abrahamsson i finska Räsla om gårdsförsäljning (Svenskt Diplomatarium)fornsv. forvärva; av lågty. vorwerven med samma betydelse; jfr värva
Subst.:vbid1-166157förvärvande;
förvärv
