publicerad: 2021  
resonemang resonemanget, plural resonemang, bestämd plural resonemangen
re·sone·mang·et
substantiv
resonemang´
● det att resonera
JFR diskussion, samtal
ett resonemang (mellan några) (kring/om någon/något/sats)
ett resonemang (mellan några) (kring någon)
ett resonemang (mellan några) (kring något)
ett resonemang (mellan några) (kring sats)
ett resonemang (mellan några) (om någon)
ett resonemang (mellan några) (om något)
ett resonemang (mellan några) (om sats)
ett resonemang (med någon) (kring/om någon/något/sats)
ett resonemang (med någon) (kring någon)
ett resonemang (med någon) (kring något)
ett resonemang (med någon) (kring sats)
ett resonemang (med någon) (om någon)
ett resonemang (med någon) (om något)
ett resonemang (med någon) (om sats)
hon gillade att föra resonemang med klassen
○ äv. med ton­vikt på resultatet, sär­skilt om en persons tanke­gång
ett teoretiskt resonemang som var svårt att följa
belagt sedan 1675; till resonera