publicerad: 2021  
ridå ridån ridåer
ridå·er
substantiv
ridå´
● för­hänge fram­för teaterscen som dras upp eller ifrån när en pjäs börjar och släpps ner eller dras för mellan akterna och när pjäsen är slut
JFR draperi
ridåfall
ridån gick upp för premiär­föreställningen av Hamlet
○ äv. om annan döljande före­teelse
dimridå; vattenridå
löv­verkets ridå
○ äv. bildligt, spec. i ut­tryck för (från­varo av) av­spärrning, hemlig­hållande och dylikt
järnridå
affären gjordes upp in­för öppen ridå och ingen behövde miss­tänka mygel
○ spec. äv. som ut­rop när något snöpligt in­träffat
... och så stoppade han plån­boken i brev­lådan i stället för brevet. Ridå!
○ spec. äv. i ut­tryck för miss­lyckande
när order­ingången sjönk gick ridån ner definitivt för före­taget
belagt sedan 1787; av franska rideau 'häck; för­låt; ridå', till ride 'veck; fåra'