publicerad: 2021  
riktighet riktigheten
rikt·ig·het·en
substantiv
rik`tighet
● det att vara riktig
SE riktig 1
riktigheten (av/i något/sats)
riktigheten (av något)
riktigheten (av sats)
riktigheten (i något)
riktigheten (i sats)
ifråga­sätta riktigheten av ett på­stående
äga sin riktighet vara (till stor del) riktigtmånga av hans kritiska syn­punkter äger sin riktighet
belagt sedan ca 1620