publicerad: 2021  
rättfärdiga rättfärdigade rättfärdigat
verb
[rät`-] el. [-fä´rd-]
● försvara och argumentera för något om­tvistat el. kritiserat
SE rättfärdig JFR urskulda
någon rättfärdigar någon/något
någon rättfärdigar någon
någon rättfärdigar något
terrorism kan aldrig rätt­färdigas; han gjorde allt för att rätt­färdiga sitt beslut
○ äv. om handling eller dylikt ut­göra (moraliskt) berättigande för
JFR rättfärdiggöra
något rättfärdigar något
han hävdade att ända­målet rätt­färdigade medlen i det här fallet
belagt sedan 1788
rättfärdigarättfärdigande
rättfärdiga sig