SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
genera´l substantiv ~en ~er gen·er·al·en(titel för) officer med högsta befäls­grad in­om armé, kust­artilleri (amfibie­kår) eller flyg i Sverige formellt en­bart om över­befälhavaren (ÖB) mil.yrk.JFRcohyponymamiral 1 generalsgradgeneralsuniformarmégeneralbrigadgeneralibl. äv. (ock­så i Sverige) om general­major el. general­löjtnant (bl.a. vid till­tal)ibl. i icke-militära samman­hang om chef för frälsningsarmén el. om general­direktör el. om annan ledande personfrälsningsgeneraljesuitgeneralordensgeneralpostgeneralen försiktig generalen försiktig persontrots att hon är äventyrare är hon en försiktig general som all­tid för­bereder sig nog­grant sedan 1643av fra. général med samma betydelse, förk. av colonel (capitaine) général ’den främste översten (kaptenen)’; jfr general-