SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ge`nljuda verb genljöd genljudit, pres. genljuder gen|­ljud·ervara fylld av starka (åter­kastade) ljud komm.JFRcohyponym2ekacohyponymskalla 1 värds­huset genljöd av skrål och o­väsenäv. med konstruktionsväxlingen kraftig explosion genljöd i stadens centrumgenljuda av ngt, genljuda ngnstanssedan ca 1685Subst.:vbid1-168413genljudande; genljud