tryckår: 2009
ge`nljuda
verb genljöd genljudit, pres. genljuder
gen|ljud·er●vara fylld av starka (återkastade) ljud
komm.JFRcohyponym2ekacohyponymskalla 1
värdshuset genljöd av skrål och oväsen○äv. med konstruktionsväxlingen kraftig explosion genljöd i stadens centrumgenljuda av ngt, genljuda ngnstanssedan ca 1685Subst.:vbid1-168413genljudande;
genljud
