publicerad: 2021  
simma simmade äv. sam, simmat äv. summit, simmad äv. summen, simmade äv. sumna, presens simmar
verb
simm`a
förflytta sig i vatten med vissa arm- och ben­rörelser om levande varelse, särsk. människa
simmare; simtag; simtur
någon simmar
de var tvungna att simma över floden; de lämnade båten och simmade i land; femåringen simmade redan
ibland (i sim­sport­sammanhang) i konstruktioner med objekt
någon simmar (något)
NN simmar tredje sträckan
äv. om före­mål flyta
en massa tom­flaskor simmade om­kring i dammen
simma lugnt var­dagligtta det lugntha en skön semester och simma lugnt!
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Westmanna-Lagen); fornsvenska sim(m)a; gemensamt germanskt ord; besläktat med 2sund, svämma (över)
simmasimmande, simning