publicerad: 2021  
1sko skon skor
skor·na
substantiv
1 fotbeklädnad av kraftigt material och sula som täcker (del av) foten och ibland äv. vristen
JFR stövel, toffel
skohylla; fotbollssko; gymnastiksko; lädersko; träsko; tygsko; vintersko
ett par hög­klackade skor; fot­riktiga skor; välputsade skor; borsta skorna; knyta skorna; ta på sig skorna; ta av sig skorna
○ äv. om an­ordning som fästs på så­dan fotbeklädnad
snösko; stolpsko
○ äv. om skyddande, (drygt) halv­cirkel­format järnbeslag som fästs på under­sidan av häst­hov
hästsko
det är här/där skon klämmer det är här/där problemet ärdet finns gott om pengar till projektet så det är inte där skon klämmer
som går i ett par skor som går att upp­bådahon är den största godis­gris som går i ett par skor
trycka ner någon i skorna få någon att förlora själv­förtroendethans klass­kamrater retade honom och tryckte ner honom i skorna riktigt ordentligt
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska skor, sko; gemensamt germanskt ord, besläktat med skjul
2 i vissa sammansättn. typ av beslag vanligen på nedre del av något
JFR skoning
doppsko; stolpsko
belagt sedan mitten av 1400-talet Konung Christoffers Landslag
2sko skodde skott, presens skor
verb
1 förse med häst­sko
någon skor djur
hästen skulle skos var sjätte vecka
belagt sedan 1420–50 (Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)); fornsvenska skoa; till 1sko!!
2 förse med skyddande kant­beslag
läderskodd; stålskodd
någon skor något
trapp­stegen hade skodda kanter
belagt sedan 1545
skoskoning
sko sig