publicerad: 2021  
1slang slangen slangar
slang·en
substantiv
långt, böjligt rör vanligen av väv, gummi el. plast; anv. för ledning av gas el. vätska
brandslang; magpumpningsslang; vattenslang
slangen till tvätt­maskinen
äv. om upp­blåsbar innerring i däck
cykelslang
äv. om liknande naturlig bildning
belagt sedan 1730; jfr fornsvenska slanga 'orm; kanon'; av lågtyska slange 'orm; skjut­vapen med långt rör'; besläktat med slinga 1
2slang slangen
slang·en
substantiv
delvis ny­skapande, var­dagligt grupp­språk ofta bland ungdomar (i stor­städerna) el. bland kamrater i yrkesgrupp
slangord; slangspråk; sportslang; Stockholmsslang; yrkesslang
"stålar" är slang för "pengar"
belagt sedan 1839; av engelska slang; av ovisst urspr.
3slang ingen böjning
substantiv
slå sig i slang med någon in­låta sig i sam­språk med någonpå torg­marknaden var det lätt att slå sig i slang med både försäljare och andra besökare
belagt sedan 1671; sv. dial. slanger 'dåligt sällskap'; trol. besläktat med slingra