publicerad: 2021
snille
snillet snillen
snill·et
substantiv
snill`e 
●
person med lysande (intellektuell) begåvning på något område el. i allmänhet
SYN.
geni
språksnille; universalsnille
ett matematiskt snille
○
någon gång äv.
lysande begåvning
hennes snille
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska snille; till
snäll i bet. 'duktig; rask; listig'
Man äger ej snille för det man är galen.
Titel på dikt av Johan Henrik Kellgren (1787)
