publicerad: 2021  
snusa snusade snusat
verb
snu`sa
1 nyttja snus el. liknande njutnings­medel
någon snusar
äv. i konstruktion med objekt
någon snusar något
snusa tobak
belagt sedan 1734; sv. dial. snusa; trol. besläktat med snut, 1snuva
2 lukta (på något) med väsande ljud
någon snusar (något)
katten snusade miss­tänksamt på maten innan den började äta
belagt sedan 1832
3 andas hörbart vanligen under sömn
någon snusar
barnen snusade lugnt i sina sängar
ibland med ton­vikt på sovandet
hon har snusat i tio timmar nu
belagt sedan 1640
snusasnusande, snusning