publicerad: 2021  
snäll snällt snälla
adjektiv
● som (ofta) låter sitt handlande styras av om­tanke om andra och där­för är hjälpsam, und­viker att såra och dylikt
JFR godhjärtad, hygglig 1, vänlig
snäll (mot någon)
hennes snälla föräldrar; han är all­tid snäll mot barnen; snälla människor hjälpte honom att ringa efter en ambulans; hon var snäll och gav sig all­tid tid för andra; hon var kan­ske allt­för snäll och efter­given
○ spec. om barn lydig, väl­uppfostrad
MOTSATS stygg 1
en snäll pojke; "Finns det några snälla barn här?" frågade jul­tomten
○ äv. om handling eller dylikt
hon ställde bara snälla frågor
○ äv. (i adverbiell an­vändning) utan problem
båten gick snällt i sjön (adverbial)
○ äv. försvagat i artighets­uttryck, ibland substantiverat
vill du vara snäll och räcka mig saltet?; hjälp mig, är du snäll; snälla, sätt brickorna i brick­vagnarna!
○ äv. i ut­tryck för förvåning eller dylikt
men snälla du, det menar du inte!
snälla nån (då)! oj!men snälla nån, vad har han på sig!
belagt sedan ca 1450 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska sniälder 'rask; duktig; klok; god'; jfr ur­sprung till snille, snäll-
Nu ska vi vara, nu ska vi vara snälla. Refräng (efter verser med elakt inne­håll) i kuplett av Gösta Stevens i Karl Gerhards revy Köp­männen i Nordens Venedig (1936)