publicerad: 2021  
1sopa sopade sopat
verb
so`pa
● ofta med partikel, t.ex.bort, undan, upp av­lägsna (damm och löst skräp) med hjälp av kvast eller borste el. med handen
JFR borsta 1
sopare; sopborste; sopkvast; gatsopare
någon sopar (bort/undan/upp) något
någon sopar (bort) något
någon sopar (undan) något
någon sopar (upp) något
sopa (bort) smulorna från bordet; sopa upp skärvorna från golvet
○ äv. med konstruktions­växling (sällan med partikel) av­lägsna damm och löst skräp från
han var i färd med att sopa gården
○ äv. om annat än person
något sopar något
trädgrenarna sopade buss­taket
○ äv. bildligt, sär­skilt ofta med partikel, sär­skiltigen undanröja
någon sopar igen något
han försökte sopa igen alla spår av deras ekonomiska mellan­havanden
sopa banan med någon se bana
sopa golvet med någon se golv
sopa hem något med lätthet skaffa sig någotför tredje året i rad sopade de hem guldet
sopa mattan med någon se matta
sopa något under mattan se matta
sopa rent fram­för egen dörr se dörr
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska sopa; ev. besläktat med svepa
sopasopande, sopning
sopa till
2sopa sopan sopor
sop·an
substantiv
so`pa
● vanligen plur. avfall särsk. från hus­håll, i form av matrester, an­vända förpackningar och dylikt
JFR restprodukt
sopförbränning; sophantering; sophämtning; sopstation
sortera sopor; förbränna sopor; det luktade sopor i köket
○ äv. bildligt för att an­ge under­målig standard var­dagligt
sopgäng
vara en sopa på bowling
belagt sedan slutet av 1400-talet (Schack-tafvels lek); fornsvenska sopa