publicerad: 2021  
storhet storheten storheter
stor·het·en
substantiv
sto`rhet
1 något som kan mätas och jäm­föras med något annat av samma slag; om t.ex. tal el. viss längd, area el. volym
JFR mått 1
fysikaliska storheter; jäm­förbara storheter; in­om bl.a. fysik an­vänds ofta en bok­stav för en viss obekant storhet, t.ex. I för ström­styrka och R för resistans
○ äv. om annan enhet
somliga an­ser att folk­omröstningar och parlamentarism är två oförenliga storheter
belagt sedan 1787
2 det att vara framstående in­om visst om­råde
SE 1stor 3
storhetstid; storhetsvansinne
Bellmans storhet som Stockholms­skildrare
○ spec. om (intellektuell) förmåga (ofta i jäm­förelse med förmåga på andra om­råden)
JFR 1styrka 1
jag har aldrig förstått hans storhet som författare
○ äv. om person
lands­hövdingar, general­direktörer och andra storheter
belagt sedan 1469 (Heliga Mechtilds uppenbarelser); fornsvenska storhet