publicerad: 2021  
suck sucken suckar
suck·en
substantiv
1 hörbar kraftig in­andning följd av ut­andning som tyder på trötthet, resignation, sorg el. annan känsla
en suck (över någon/något/sats)
en suck (över någon)
en suck (över något)
en suck (över sats)
en upp­given suck; en långt ut­dragen suck; dra en djup suck; "Vad synd!", sade hon med en suck
dra en lättnadens suck andas (ut) av lättnadföräldrarna drog en lättnadens suck när de fick reda på att barnet kommit till rätta
dra/ut­andas sin sista suck av­lidainnan hon drog sin sista suck donerade hon sin förmögenhet till barncancerfonden
belagt sedan slutet av 1400-talet (i sms.; (H[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckare)) fornsvenska sukker; till sucka
2 var­dagligt vanligen i negerade ut­tryck chans
mot världs­mästaren har han förstås inte en suck
belagt sedan 1960-talet
Suckarnas bro. Svensk över­sättning av den gängse benämningen på bron från Dogepalatset till det forna fängelset i Venedig