SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
grum`sa verb ~de ~t grums·arkomma med smärre in­vändningar och klago­mål komm.JFRcohyponymmuttracohyponymknorra 1cohyponym1knotacohyponymgruffacohyponymgnälla de an­ställda grumsade om de dåliga lokalernagrumsa (om/över ngt/SATS), grumsa (på ngn)sedan 1836parallellbildn. till grymta; jfr äv. sv. dial. grumma ’brumma; braka’ Subst.:vbid1-173711grumsande; grums