SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
gun`stig adjektiv ~t gunst·igväl­villig ofta om högt upp­satt person ngt åld.admin.psykol.JFRcohyponymnådig 2 konungen var sina tjänare gunstigngn gång äv. om handling o.d.han var på ett gunstigt humöräv. bildligtför­delaktig må vindar och vågor vara er gunstigaen gunstig ödets nyckäv. iron. el. skämts. om hög­färdig person e.d.vard.nog ska vi kunna råda bot på gunstig herrns o­latersedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. gönstogher