SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
gyck`lare substantiv ~n äv. vard. gycklarn, plur. ~, best. plur. gycklarna gyckl·ar·enkring­vandrande spel­man och pajas mest histor.psykol.scen.yrk.gycklarföljemarknadsgycklareom en gycklare blir slagen skall det inte gäldas, hette det i de gamla lagarnaäv. all­männare (fullt brukligt)skämtare en scenens tragi­komiske gycklaresedan 1620Gycklarnas afton.Titel på film av Ingmar Bergman (1953)