publicerad: 2021  
1tåg tåget, plural tåg, bestämd plural tågen
tåg·et
substantiv
1 större, kolonn­formig grupp marscherande människor
tåget marscherar till Stora torget och upp­löses där; främst i tåget gick fanbärarna
äv. om själva aktiviteten
tåget över Bält ledde till freden i Roskilde 1658
äv. om militär förflyttning i all­mänhet
någon gång äv. i fråga om djur
belagt sedan 1507 (brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)); fornsvenska tag; av lågtyska toch 'resa; krigs­tåg'; besläktat med 1tåg 3
2 rad av samman­kopplade järnvägsvagnar med lok
tågbiljett; tågbyte; tågförbindelse; tågförsening; tågtidtabell; expresståg; extratåg; godståg; snabbtåg; snälltåg
stiga på tåget; åka tåg; stiga av tåget; missa tåget
ett tåg (från något) (till något) ett tåg (mellan några)
ta tåget i stället för flyget; de bytte tåg i Hallsberg; de tog tåget till Köpen­hamn; tåget an­kommer om tio minuter; tåget (av)går om en kvart; tåget susade förbi
äv. om samman­kopplade vagnar av andra färd­medel
spårvagnståg; traktortåg
det går fler tåg det blir fler möjligheterjag kunde inte komma på åter­träffen, men jag hoppas att det går fler tåg
dummare än tåget var­dagligtmycket dumhoppas att han är fel­citerad, för annars är han faktiskt dummare än tåget
belagt sedan 1879; jfr tyska Zug med samma betydelse;
3 grövre rep eller lina
tågvirke; ankartåg
tackel och tåg
belagt sedan mitten av 1300-talet (Bjärköa-Rätten (Helsinge-Lagen)); fornsvenska tugh, togh; nära besläktat med tya i dess grundbet. 'dra'; jfr ur­sprung till förtöja, tygel
2tåg tågen
tåg·en
substantiv
vanligen i sammansättn. typ av gräs­liknande växt som har oledat strå, trinda eller platta blad med glatta kanter och små stjärn­lika, bruna blommor mest före­kommande på fuktiga ställen, särsk. vid flod- och sjöstränder
JFR fryle
tågsläktet; knapptåg; myrtåg; ryltåg; veketåg
belagt sedan 1748; sv. dial. tåg 'sugrot; ranka; slinger­växt'; besläktat med tagel