SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
göra upp´ verb gjorde gjort, pres. gör gjor·de1åstad­komma komm.göra upp eldäv.ut­arbeta göra upp en plangöra upp ngtsedan mitten eller senare hälften av 1400-taletHelige mäns lefvernefornsv. göra up 2lösa mot­sättning ibl. genom hand­gemäng e.d. komm.de blev så o­sams att de fick gå ut och göra uppgöra upp (med ngn) (om ngt/att+V/SATS)göra upp i godosegodo sedan 18153erkänna fel för att nå försoning Nollpartiet har än­nu inte gjort upp med sitt förflutnagöra upp (med ngt)sedan början av 1890-taletSubst.:vbid1-177362uppgörande, vbid2-177362uppgör(n)ing (till 1); uppgörelse (till 2 + 3)