tryckår: 2009
gö`rdel
substantiv ~n gördlar
gördl·ar●brett bälte
som används för stödjande el. sammanhållande ändamål i klädsel
af.kläd.JFRcohyponymgjordcohyponymbälte 1cohyponymhöfthållare
byxgördelresårgördelen folkdräkt med gördel av läderhan drog fram pistolen ur gördelnmagen hölls in med en stram gördel○äv. om liknande anordning runt mitten av långsmalt föremålpatrongördelen äkta havannacigarr med gördelprojektilerna hade gördlar av kopparsedan 1420–50Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)fornsv. (fä)giurdhil ’penningpung som spänns om livet’; i sin nuvarande form trol. av lågty. gördel ’gördel’
