SAOL SO SAOB SO Svensk ordbok tryckår: 2009 ha´bitus substantiv, ingen böjning, n-genus hab·it·us●(yttre) skick eller gestalt med.JFRcohyponymutseende ○i vetenskapliga sammanhang äv. om (kollektiv) livsstilsedan 1861av lat. hab´itus med samma betydelse; se habit SO Alfabetisk lista habilitet subst habit subst habitat subst habitué subst habituell adj habitus subst hacienda subst 1hack subst 2hack subst 3hack subst 1hacka verb Till alla ordböcker
