SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ha`ke substantiv ~n hakar hak·en1vinkel­böjt, krokliknande före­mål för fästning eller upp­hängning av ngt hush.språkvet.verkt.JFRcohyponym2häktacohyponymkrok 1 fönsterhakekarbinhakespärrhakehon drog i­gen dörren och lade på haken○äv. om vissa krokliknande skriv­tecken under bok­stäver (som modifierar ut­talet)det is­ländska ”o med hake”, allt­så ǫsedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. haki; gemens. germ. ord; jfr ty. Haken, eng. hook med samma betydelse 2liten detalj som försvårar eller omöjlig­gör ngt Nollplanen var skarp­sinnig men det fanns en hakeen hake (i/med ngt)sedan 1749