SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
halv adjektiv ~t som ut­gör ena delen av ngt som är (eller tänks vara) delat i två lika delar om mängd, volym, före­mål etc.; ibl. om före­mål som är (ungefär) hälften så stort som ett visst annat före­mål admin.utstr.halvbuteljhalvkilohalvtidsarbetehalvtimmehalvåren halv literen halv miljonen halv milhel eller halv pensionbarn betalar halv av­gifthalva styrkan av­delades för innetjänsten halv ton högreen halv flaska bränn­vintvå och ett halvt åräv. för att ut­trycka upp­nående av mitt­punkten av ngthan lät klippa luggen till halva pannanhan sparkade ut bollen till halva planenofta med vagare inne­bördsom ut­gör en del av ngt; ibl. med an­tydan om betydande del, ibl. om o­tillräcklig del halvbrahalvdödhalvfärdighalvslummerhon är ute och roar sig halva nätternahalva stan hade mött uppett halvt formellt, halvt flickaktigt leende (adv.)hon var halvt medvets­lös (adv.)spec.o­tillräckligt engagerad det var något halvt över deras an­strängningar(bara) halva sanningensesanning en halv gång till (så mycket)se2gång 2 gå halva vägen varseväg 1 halv biljettsebiljett 1 halv ett (två, tre etc.)tret­tio minuter före klockan ett (två, tre etc.)ska vi säga att vi ses vid halv ett? halv specialse2special halvt om halvtså småtthon började halvt om halvt bli sömnig (lyssna) med ett halvt öraseöra 1 mötas på halva vägenseväg 1 sedan 1000-taletrunsten, Runsten, Öland (Nilsson)runform halfan (ack.), fornsv. halver; gemens. germ. ord, trol. urspr. ’kluven’; besl. med lat. scal´pere ’skrapa; rista; skära ut’