publicerad: 2021  
valp valpen valpar
valp·en
substantiv
unge av hund
valpkull; valpkurs
tiken hade fått valpar
äv. bildligt ned­sättande oerfaren (men fram­fusig) ung man
belagt sedan slutet av 1200-talet (i sms.; (Westgöta-Lagen)) fornsvenska hvalper, hvälper; gemensamt germanskt ord, trol. med grundbet. 'skällande'