publicerad: 2021  
vapen vapnet, plural vapen, bestämd plural vapnen
vapn·et
substantiv
va´pen
1 redskap som an­vänds för att döda eller skada människor eller djur i krig, vid annan strid el. vid jakt; mest om specialkonstruerade redskap men någon gång äv. om till­hygge
JFR beväpning
vapenexport; anfallsvapen; eldvapen; försvarsvapen; jaktvapen; mordvapen; skjutvapen; stickvapen; tjänstevapen
livs­farliga vapen; kemiska och biologiska vapen; bära vapen; öva sig i vapnens bruk; polisen beslag­tog massor av vapen vid razzian; den gamla damen värjde sig med paraplyet som vapen
○ äv. om de kropps­delar som djur försvarar sig el. an­faller med
hornen är buffelns vapen
○ äv. bildligt, spec. om hjälp­medel för intellektuell kamp eller dylikt
an­vända humorn som vapen; upp­lysning är det effektivaste vapnet mot för­domar
○ ibland äv. om person
NN, lagets hemliga vapen i finalen
lägga ner vapnen ge upp väpnad kampregeringen krävde att rebellerna skulle lägga ner vapnen eller lämna landet
resa vapen göra sig beredd att an­vända vapengerillan har rest vapen mot regeringsmakten med krav på demokrati och frihet för landets ursprungs­befolkning ○ äv. all­männarekämpa emothyres­gästerna reste vapen och försökte få kommunen att ta till­baka rivnings­beslutet
(strida med) blanka vapen 1(gå i när­strid med) vapen med klinga för hugg eller stötarde rustade sig för kamp och beredde sig på att strida med blanka vapen 2(kämpa på) ett ärligt sättargumenten var sakliga och i debatten stred man med blanka vapen
sträcka vapen ge sigNN fick sträcka vapen mot ON i den tuffa finalen
ta till vapen börja stridabönderna var beredda att ta till vapen för att få behålla jorden
tunga vapen vapen som inte kan bäras av en persont.ex. granat­kastare
(vara) under vapen (vara) beväpnadvanligen i sam­band med krigs­situation: enligt upp­gifter är 17 000 man under vapen i om­rådet
belagt sedan 1000-talet (runsten, Sjörup, Skåne (Danmarks Runeindskrifter)); runform uabn, fornsvenska vapn; gemensamt germanskt ord av ovisst urspr.
2 vanligen i sammansättn. (del av) försvars­gren
SYN. vapenslag
flygvapen
belagt sedan 1855
3 (av­bildning av) sköld som är samman­satt efter heraldiska regler för släkt, stad, stat m.m.
vapenflagga; riksvapen; stadsvapen; ättvapen
belagt sedan 1430–50 Hertig Fredrik av Normandie
Hastfordska vapnet. Titel på en av Sveriges tidigaste deckarhistorier författad av Aurora Ljungstedt (1870)