han`dgreppsubstantiv ~et, plur. ~, best.plur. ~enhand|grepp·et●särskilt sätt att gripa och behandla (ngt) med handenel. händernaaf.stolen kan fällas ihop med ett enkelt handgrepp○äv. bildligttillvägagångssättde handgrepp de forskarstuderande måste tillägna sigsedan 1675