SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
han`dla verb ~de ~t handl·ar1ut­veckla mål­inriktad verksamhet ofta före­gången av med­vetet beslut komm.SYN.synonymagera 1 JFRcohyponymverka 1cohyponymoperera 1 handla i nöd­värnhandla efter bästa förståndpolisen handlade snabbthur regeringen än handlar kommer den i svårigheterofta med stark ton­vikt på beslutsamhetdet gäller inte att tänka utan att handla!handlasedan 1387öppet brev utfärdat av kung Albrekt om Bo Jonssons testamente m.m. (Styffe)fornsv. handla; av lågty. handelen, ty. handeln med samma betydelse, urspr. ’hantera, handskas med’; bildn. till hand 2bedriva handel handel.sese1handel han handlade med boskapSverige började åter handla med Syd­afrika på 1990-talethandla med ngt, handla med/hos ngnsedan 15233göra in­köp av ngt; mest om en­skild person; ofta med avs. på normal mängd daglig­varor e.d. handel.JFRcohyponymköpa handla mathandla kläderhandla rättvise­märkta varorhandla på kreditåka till stan och handlahon brukar handla i när­butikenhandla (ngt) (ngnstans)sedan 16174ha som ämne eller inne­håll bok.boken handlar om en ung mans väg till fram­gångäv.röra sig om ngt det var ingen upp­täckt vilken som helst ― här handlade det om en sensationi an­dra halv­lek handlade det om ut­klassninghandla om ngn/ngt/att+V/SATSsedan 1647Subst.:handlande (till 1 - 3), handling (till 1 + 4); handel (till 2 + 3)