publicerad: 2021  
1vuxen vuxet vuxna
vux·en
adjektiv
vux`en
1 som har vuxit upp och blivit fullt ut­vecklad fysiskt, mentalt, känslo­mässigt m.m.
fullvuxen; halvvuxen
de har vuxna barn; pjäsen är av­sedd för en vuxen publik
○ äv. om handling eller dylikt
vuxen saklighet; tala vuxet (adverbial)
○ äv. om mot­svarande tids­period
han var dag­drömmare högt upp i vuxen ålder; i hela sitt vuxna liv hade de bott till­sammans
○ äv. om något som är av­sett för vuxna
vuxenleksak
en vuxen film; en vuxen smak
belagt sedan 1529 (Historia Trojana); jfr fornsvenska vaxen; till växa
2 i vissa ut­tryck ha till­räckliga andliga resurser för att klara något
JFR lämpad, mogen 1
något vuxen vuxen något
han var situationen vuxen; hon visade att hon var vuxen sitt chefskap
belagt sedan 1622
3 vanligen i sammansättn. som har växt på det sätt som fram­går av samman­hanget; om levande varelse el. växt
högvuxen; snedvuxen; storvuxen
sätt vuxen
granen var vackert vuxen
○ äv. om om­råde eller dylikt som blivit beväxt
kringvuxen; vildvuxen
belagt sedan 1642
2vuxen plural vuxna
vux·na
substantiverat adjektiv
vux`en
● person som vuxit och blivit fullt ut­vecklad
MOTSATS barn 1
vuxenskola; vuxenutbildning; vuxenvärld
av­giften var 100 kronor för vuxna och 50 kronor för barn; det ska all­tid finnas två vuxna i barn­gruppen; ibland kan man tala med henne som med en vuxen fast hon bara är sex år
vara den vuxna i rummet vara den som tar an­svari viss situation
belagt sedan 1610