publicerad: 2021  
väga upp vägde vägt, presens väger
verb
väga upp´
1 äv. fast sammansättn., se uppväga lägga (något) på våg tills viss vikt upp­nåtts
JFR uppväga 2
väga upp något
hon vägde upp ett kilo strömming
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker); fornsvenska vägha up
2 äv. fast sammansättn., se uppväga kompensera
väga upp något
det var bra att han gick med på att betala ersättning, men det väger inte upp det onda han har gjort
belagt sedan ca 1710
väga uppuppvägning