publicerad: 2021  
väpnare väpnaren, plural väpnare, bestämd plural väpnarna
väpn·ar·en
substantiv
vä`pnare
● historiskt ung man i vapentjänst hos en riddare
SE väpna SYN. vapendragare
belagt sedan mitten av 1300-talet (Konung Magnus Erikssons Landslag); fornsvenska väpnare; av lågtyska wepener, till wapen 'vapen'; jfr ur­sprung till vapen