publicerad: 2021  
yvas yvdes yvts, presens yvs
yv·as
verb
y`vas
● något hög­tidligt vara hög­färdig
JFR brösta sig, skryta
någon yvs (över något/att+verb/sats)
någon yvs (över något)
någon yvs (över sats)
någon yvs (över att+verb)
yvas över sin börd
belagt sedan 1633; se ur­sprung till yva sig
Yvs ej av fädrens ära, en var har dock blott sin,
kan du ej spänna bågen är han ej din. Esaias Tegnér, ur Frithiofs saga (1825)