publicerad: 2021  
ålderdom ålderdomen
ålder·dom·en
substantiv
ål`derdom
● sista del av livet när man har upp­nått hög ålder
JFR barndom, ungdom 1
(på) ålderdomen
rätten till en värdig ålderdom; planera för en trygg ålderdom; han blev allt­mer isolerad på sin ålderdom; hon var aktiv långt in i ålderdomen
○ ibland personifierat vanligen bestämd form
nu för tiden får inte ungdomen lära sig att vörda ålderdomen
belagt sedan början av 1400-talet (Svenska Medeltids-Postillor); fornsvenska alderdomber