publicerad: 2021  
ängslas ängslades ängslats
verb
äng`slas
vara ängslig
SYN. frukta 1
någon ängslas (för någon/något/att+verb/sats)
någon ängslas (för någon)
någon ängslas (för något)
någon ängslas (för sats)
någon ängslas (för att+verb)
någon ängslas (över något/att+verb/sats)
någon ängslas (över något)
någon ängslas (över sats)
någon ängslas (över att+verb)
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska ängsla, ängslas, till ängsl 'trång­mål; ångest; ängslan', till ängia 'trycka, klämma'; jfr ur­sprung till ånger
ängslasängslan