publicerad: 2021  
ärta ärtan, plural ärtor äv. ärter
substantiv
ärt`a
● ett litet, vanligen klot­runt, ibland något kantigt, ätligt frö som ut­vecklas i mer eller mindre platt balja mest om den runda sort som äts i grön el. torkad form
JFR 1böna 1
ärtbalja; ärtskida; sockerärter
torkade ärtor; ett paket gula ärtor
○ spec. som mat­rätt, sär­skilt om soppa vanligen plur. i formenärter
torsdagsärter
ärter och fläsk; "blandade grön­saker" brukar betyda ärter och mo­rötter
○ ibland bildligt om något mer el. mindre kul­formigt; sär­skilt om projektil eller dylikt var­dagligt
NN klippte till på volley från straff­områdes­gränsen och den ärtan hade mål­vakten inte en chans på
○ ibland äv. var­dagligt ärtig flicka
synd på så rara ärtor se synd
belagt sedan 1746; till ärt