SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
hem`föra verb hemförde hemfört, pres. hemför hem|­för·deäv. lös förb. i formenföra hem föra med sig till hemmet el. hem­orten, hem­landet e.d. Nollexpeditionen hemförde en mängd arkeologiska fyndäv. bildligtendast fast sammansättn. lyckas till­skansa sig hemföra segernhemföra prisethemföra ngtsedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. hem­föra Subst.:vbid1-181211hemförande, vbid2-181211hemföring