publicerad: 2021  
överlåta överlät överlåtit överlåten överlåtna, presens överlåter
verb
ö`verlåta
1 låta över­gå i någon annans ägo genom försäljning el. gåva
någon överlåter något (på/till/åt någon)
någon överlåter något (någon)
någon överlåter något (till någon)
någon överlåter något (åt någon)
någon överlåter något (till/åt något)
någon överlåter något (till något)
någon överlåter något (åt något)
de över­lät gården på barnen
belagt sedan 1546; av lågtyska overlaten med samma betydelse; till låta
2 överlämna an­svar, beslut eller dylikt till någon annan
någon överlåter något (på/till/åt någon)
någon överlåter något (någon)
någon överlåter något (till någon)
någon överlåter något (åt någon)
någon överlåter till/åt någon att+verb
någon överlåter till någon att+verb
någon överlåter åt någon att+verb
han över­lät allt an­svar på henne; de över­lät åt honom att sköta in­samlingen
belagt sedan 1724
överlåtaöverlåtande