SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
hur adverb 1på vilket sätt som in­ledande ord i direkta och indirekta fråge­satser Nollhur bär hon sig åt egentligen?jag förstår inte hur det gick tilläv. i frågor för att ut­röna i vilken ut­sträckning en viss egenskap e.d. före­liggerhur långt är det till Stock­holm?hur många gånger har du varit i Italien?hur gammal är du?jag vet inte hur stor den bilen äräv. i frågor som man väntar sig sär­skiljande snarare än beskrivande svar påhur sa du?hur menar du?äv. i ut­rop som ut­trycker stark sinnes­rörelsehögt.hur vackert var det inte!eller hur?har jag inte rätt?du är från Skåne, eller hur? hur så?var­för säger eller frågar du så?Ska du ta bilen in till stan? – Hur så? Behöver du skjuts någon­stans? hur ända in i vassense2vass sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. hwaro, huru, bildn. till hwar ’vilken’ 2i vissa ut­tryck på visst (god­tyckligt) sätt ofta an­givande att en viss förut­sättning är o­tillräcklig för önskat resultat NollJFRcohyponym2vad hur han än gör så miss­lyckas hanäv.i viss (god­tycklig, ofta hög) grad hur gärna han än ville kunde han inte följa meddet var hur roligt som helst på kalasethur det nu varpå vilket sätt det än förhöll sigvanl. med antydan om att detta är likgiltigthur det nu var så började de prata politik och sedan dess har de varit o­vänner hur som helst1på vilket sätt som helsto­behöriga får inte röra sig hur som helst på en flyg­plats 2under alla om­ständigheterofta för att markera avslutning av ett resonemanghur som helst, vi får hoppas på en spännande och hederlig val­rörelse sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga