tryckår: 2009
1hy`ra
substantiv ~n hyror
hyr·an1avtalad avgift för utnyttjande av ngt som tillhör ngn annan
särsk. om periodisk avgift för lägenhet men äv. allmännare (i fråga om större el. värdefullare föremål)
ekon.JFRcohyponymboendekostnadcohyponymlån
hyresförhandlinghyreshöjninggrundhyralokalhyraockerhyralåg hyraskälig hyrahög hyraobetald hyraförfallen hyrahyrorna stiger hela tidenparkeringsplats ingår i hyrande betalar 5000 kr i månaden i hyrahyran för bilen är 500 kr om dagen○äv. om handlingen att hyra ngthyra av en husvagnhyra (av ngt), hyra (för ngt)sedan 1481Stockholms Stads Tänkeböckerfornsv. hyra; av lågty. hüre med samma betydelse
2(avtal om) tjänst som sjöman
sjö.han tog hyra på en oljetanker○äv. om motsvarande lönhan har tre månaders innestående hyrasedan 1481Stockholms Stads Tänkeböcker
2hy`ra
verb hyrde hyrt, pres. hyr
hyr·de1(avtala om att) för kortare eller längre tid förfoga över och utnyttja (ngt) mot betalning
med avs. på lägenhet, lokal, större el. värdefullare föremål etc.
ekon.JFRcohyponymlåna 1
hyrbilhon hyr en enrummare i centrum i andra handen skylt med texten ”rum att hyra”för semestern har de hyrt en stuga på Västkustenhan hyr sin videoutrustninghyra ngt (av ngn)sedan 1519Stockholms stads skottebok 1516–1525fornsv. hyra; av lågty. hüren med samma betydelse; jfr ty. heuern, eng. hire med samma betydelse; av okänt urspr.
2anställa för tjänst på fartyg
sjö.hyra en ny besättninghyra ngnsedan 1482Stockholms Stads TänkeböckerSubst.:vbid1-186867hyrande,
vbid2-186867hyrning;
hyra

2hy`ra
