SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
`rrem substantiv ~men ~mar hår|­remm·enhår­beklädnad hos (vissa) dägg­djur spec. längs ryggen, särsk. på häst och hund zool.sedan 1852sv. dial. hår­rem, hårhamn, till hår och hamn 2 i bet. ’ut­seende; beklädnad’, med an­slutning till 1rem